Hej,

Jag är en 27-årig ung kvinna och är gift sedan två år tillbaka. Vi var tillsammans i 8 år innan giftermålet och förlovade under 2 år. Vi har inga barn.

Jag har alltid hört vilket underbart liv jag har, vilket jag själv har tyckt! Allt har bara klickat för min del och det är jag så tacksam för. Jag har själv kämpat hårt för detta och försökt att alltid vara snäll och rättvis mot alla i min omgivning.

Allt började när jag var 18år gammal. Jag träffade denna underbara man som verkade för bra för att vara sann (förutom att han ljög om sin ålder och påstod att han var lika gamal som mig, han är ett år yngre). Vi kunde sitta och prata i timmar! Efter någon månad blev vi ett par och har hållit ihop sedan dess.

Jag ville bli pilot, och det ville han med.

Efter 9 år i vårt förhållande får han ett jobb utomlands och han flyttar ner. Han blev pilot medan jag själv valde en helt annan riktning. Den dagen då han berättade för mig att han skulle flytta ner (250 mil bort) och ska lämna mig helt ensam, ville jag bara krypa in i ett hål och aldrig komma ut igen. Vi hade alltid kämpat så hårt för att vara tillsammans och ha vårt eget hus som vi skulle bo i. Nu när vi äntligen hade det, bestämde han sig för att ta och lämna mig?

Han förklarade för mig att han skull vara borta endast i 6månader, max ett år. Jag grät så oerhört mycket och sa till honom att vi skulle växa ifrån varandra och att jag inte ville. Han försäkrade mig om att det inte skulle ske och att vi för alltid skulle hålla ihop för att han älskade mig mest av allt i hela världen. 

Självklart så har vi som alla andra haft det riktigt tufft ibland, men vi har haft ett underbart lyckligt liv.

Tills ett år efter att han flyttar hemifrån.

Vi bestämde att jag skulle åka ner och vi skulle fira jul och nyår tillsammans. Den 24:e juli 2011 (10 år efter) gick vi ut på restaurang i det här landet. Allt var så himla fantastiskt, jag var så glad för att träffa honom och han var så glad för att träffa mig.

Han bad mig titta på en bild i hans iphone och självklart så började kolla runt lite i hans mobil. Där ser jag en App som jag inte kände igen. Jag frågade oskyldigt vad det var för något och trodde att jag skulle få ett enkelt svar som.. eeh det är ingenting, det är bara.... Men, han svarade med: Jag får se! Jag räckte över mobilen och såg hur han förändrades helt och hållet i ansiktet, jag märkte hur han försökte pilla på sin iphone fort som bara den. 

Jag sträckte mig över och tog hans mobil, jag insåg snabbt att något inte stod rätt till, att han försökte dölja någonting. Jag märkte att han hade försökt radera den appen och redan hunnit radera en annan. Han sa åt mig bestämt: ge mig min mobil!, något som han aldrig hade gjort förr och självklart vägrade jag att göra det!

Det var en dejting sida för singlar!

Mitt hjärta började bulta som aldrig förr, jag kände hur blodet forsade upp i mitt ansikte och hur jag tappade rösten och inte kunde prata. Jag kände mig chockad och förstod ingenting.

Min älskade man som jag älskade så mycket och som påstod att han älskade mig mest av allt i hela ävrlden hade förrått mig, efter alla dessa år!